2010
Tiny Masters (NPI). Performance som inredningskoncept. Lilla Baren Riche (m.t.f). Utställningsarkitektur. Trädgården (S.I.T.P). Razzle Dazzle. Enter the Ninja.
RAZZLE DAZZLE
Temporary Floor Pattern
Test 1
Performance som inredningskoncept
Ninja LIVE är ett experimentellt gränsöverskridande arbete där jag som konstnär arbetar med inredning i ett utvidgat fält genom en performance där händelsen och rörelsen blir centrala delar av rumsuppfattningen.
Ninja LIVE är sprunget ur ett möte mellan två ikoniska filmer från tidigt 80-tal,
Enter the Ninja, en av de första och största i sin genre, och Close Encounters of the 3rd Kind, en klassiker bland Sci-Fi- filmer, och dessa två möts här i ett rumsligt arbete där texter och referenser vävs samman till en performance likt en rörlig skulptur. Arbetet har klara populärkulturella referenser genom ninjakulturen och sci-fi samt även referenspunkter till 80-tals kultur, street art och grafittibombning.
Under en Ninja LIVE performance kommer jag som utövare fysiskt ta mig an rummet, låta kroppen och dess rörelse bli till en del av rummets arkitektur. Iförd ninjadräkt, skriver jag dialogen från filmen Close Encounters of the 3rd Kind på lokalens fönsterrutor. Det skrivna ordet och dess rörelse förändras till ett rumsligt objekt som används för att upptäcka och inreda rummet. Jag rör mig runt i rummet med ett rörelsemönster som är inspirerat från gamla ninjafilmer. Dialogen färgkodas vilket också skapar ytterligare en mönsterbild i lokalen. Arbetet anpassas och planeras efter lokalens möjligheter och planlösning. Projektet vänder sig till, butiker, gallerior och andra kommersiella lokaler och är en temporär, konceptuell inredning som även fungerar som event/happening.
Fotona är tagna på en test inför Ninja LIVE skriver dialogen från Close Encounters of the 3rd Kind - performance som inredningskoncept - Av: Havet Ligger Blankt. (dräkten är en prototyp)
SPACE IS THE PLACE
15 JULI – 25 JULI 2010
på TRÄDGÅRDEN under bron
SPACE IS THE PLACE – en temporär installation av Havet Ligger Blankt.
Husvagnens område på Trädgården omvandlades temporärt till Rymdklubben SPACE IS THE PLACE; en öppen arena för kärlek till yttre rymden, Science Fiction-filmer och UFO:n.
Med banderoller, vimplar, fanor och rymdmönster tar SPACE IS THE PLACE över området och gör det till rymdklubbens högkvarter komplett med UFO-arkiv, Science Fiction- filmer och musik med inspiration från yttre rymden.
Tryckeriverkstad
-på landet inför Space Is The Place
NEW PACIFIC ISLAND
-En temporär inredning för Tiny Masters -2010-
Tiny Masters butikslokal omvandlas temporärt till New Pacific Island, ett koncept inspirerat av det berg av plastavfall som genom havsströmmar förts samman och nu bildar en hel ö i Stilla Havet. Med detta som utgångspunkt tar Havet Ligger Blankt över butiken Tiny Masters och bygger en installation av plastpåsar som tar sig runt och nästlar sig fast i butiken. Havet Ligger Blankt använder sig av den befintliga inredningen och skapar en rumslig skulptur som man går in och under. Genom arbetet berörs frågor kring människans avtryck, konsumtion och återvinning men även kring nationen och nationsgränser genom ett fiktivt skapande av denna.
Mönster-Tejp-Fönster
Lilla Baren Riche Sommaren 2010
Lilla baren på Riche genomgår en temporär förändring där mönster, fiktion och perception blir en del av inredningen. Mönster-Tejp-Fönster är ett projekt där upplevelsen av ett rum förändras och undersöks med hjälp av geometriska former, skugg- och ljusspel. Vanlig målartejp används för att skapa geometriska former på fönsterrutorna, en mönsterbild inspirerad av new age ufologi och ockultism.
Enter The Ninja
Skulptur i rörelse som scenografisk bakgrund
Enter the Ninja är en undersökning och ett försök att använda sig av rörelse och händelse som scenografi. En scen under förändring som ändras och anpassas efter vad som pågår på den. Scenografins beståndsdelarna länkas samman med långa tygstycken för att skapa en enhet, en rörlig skulptur. Rörelsemönstret till skulpturen hämtar sin inspiration från 80-talets Ninja filmer. Enter the Ninja är tänkt att fungera som scenografi till seminarium och föreläsningsserier.
När samtal/föredrag pågår så står “Ninjorna” helt stilla i bakgrunden men är med långa tygstycken samman kopplade med de stolar som står och används i förgrunden. Under tiden, innan nästa föredrag skall börja så förändras scenen för att anpassas till det som skall ske på den. Stolar tas fram och andra ställs tillbaka allt baserat på hur många som kommer att vara med på scenen. När scenen förändras så kommer de långa tygstyckena som sammanlänkar allt, bilda ett grafiskt mönster från figurerna och stolarna som inte behövs i bakgrunden fram till de sittplatserna som används.
Fotona är tagna under den första rörelsetesten och dräkten på bilderna är en prototyp.
Test inför
New Pacific Island
Lokalen omvandlas till New Pacific Island en ny ö som håller på att skapas. En stor kropp av plastpåsar som tar sig runt och nästlar sig fast i lokalen, en inredning som blir ett övertagande. Plastpåsarna har tagit sig in och använder sig av den befintliga inredningen och skapar en rumslig skulptur som man går in i och under.
Utställningsarkitekturen
till
War inside my head no more
War inside my head no more av Patrick Kretschek
Ur en stor volym av ärvda vattenskadade fotografier från 1940talet har filmaren och konstnären Patrick Kretschek (Swe) lyft fram en serie bilder av namnlösa österrikiska Wehrmacht- soldater i fält och deras anhöriga. Bilderna, funna i en källare i Wien, är tagna av Kretscheks farfar under Tysklands ockupation av östra Frankrike under andra världskriget. Personerna på bilderna är medlemmar ur farfaderns kompani. Tillsammans med delar ur dennes krigsdagbok skapas av dessa bilder ett narrativ som förhåller sig till dokumentärfilmens berättande.
Ur ett skadat filmmaterial innehållande en djupintervju som konstnären gjorde 2005 med sin österrikiska far, har det gjorts ett försök att lappa ihop de fragment som gått att hämta ur råmaterialet. Banden är otillgängliga i sin helhet och av det drygt 40 timmar långa materialet finns enbart korta bitar fyllda med digitala störningar kvar. Med hjälp av gamla klippanteckningar har de delar av banden där fadern berättar om sin syn på Österrikes historia och dess arv, trots skadorna, sammanställts till en film. Intervjun är gjord med en filmteknik (The Interrotron) som fångar objektets ögonkontakt med den som intervjuar. Restaurering och rekonstruktion av olika tiders skadat fotografiskt material präglar utställningen. På ett arkeologiskt vis tar Kretschek hand om det fotografiska materialet och plockar fram dess berättelse. Parallellt blandar han in sina personliga associationer. Bitvis har stillbilderna kolorerats. Runt några av fotografierna finns handgjorda mosaikramar, vissa gjorda av den för Österrike typiska Gmundnerkeramiken, andra av ett mer ljusskyggt Luftwaffe-porslin. Österrikiska folkkära konstnärer som Friedensreich Hundertwasser och Gustav Klimt går att relatera till tekniken. Filmmaterialet visas som det återstår med svarta rutor där material saknas. Ytan filmen projiceras på består av ett självlysande pigment som ger filmen ett obestämt grönt fluorescerande skimmer. Denna färg, om den förekommer i drömmar, sägs enligt freudiansk drömtydning föregå stora avgörande livsförändringar.
Utställningsarkitekturen i War inside my head no more är gjord av det konceptuella inredningsföretaget Havet Ligger Blankt (HLB). Ett vägval har skapats i entrén åt besökaren som påverkar utställningens dramaturgi och kronologi. Läsordningens betydelse för utställningens berättelse förhåller sig till spelets interaktivitet där historien ofta berättas i en ordning spelaren själv väljer. HLB belyser genom att använda kartonger som byggklossar den logistik två kulturella bakgrunder kan innebära, som rent praktiskt ofta handlar om förflyttning av föremål mellan två länder. Vissa av skadorna på det fotografiska materialet kan t ex uppkommit under postgång mellan Österrike och Sverige.
